LAG är lika med KONTRAKT

och
KONTRAKT är lika med LAG

Detta är för de flesta en ny idè.

Jag har berört detta i andra artiklar, med annat ordval. Men tänkte jag skulle förklara det tydligt eftersom fler verkar bli medvetna om detta, men verkar ha lite förvirring runt ämnet.

Om vi betänker några saker när det gäller människan på Jorden, så hoppas jag du kan se att det inte kan vara annorlunda.

1. Vi är kronan på skapelsens verk, här på Jorden - eller åtminstone den dominanta livsformen.
Ingen står över oss förutom vad den nu är som skapat oss. Skaparen är alltid överordnad skapelsen.

2. Vi är alla skapade som jämlikar inför vår Skapare/Naturen. Sedan kan vi födas med olika gener och med olika omständigheter som fördelseort eller familjer.  Men det är allmänt vedertaget som en överenskommelse idag att vi föds med lika grundläggande rättigheter.

3. Ingen människa är en annans Herre och ingen en annans Slav.  Allt underordnande av en annan eller andra måste därför vara grundat på fri vilja och överenskommelser. All påtvingad underkastelse är därför ett brott mot våra Naturliga medfödda Rättigheter, och olaglig från begynnelsen. Underkastelse genom bedrägeri eller svek är likaledes olaglig.

4. Våra mänskliga påhitt (Fiktioner) är en lägre form av "verklighet" än den påtagliga verklighet vi ser i vår omgivning - vilken kan ses, beröras och förnimmas med våra sinnen. Exempel på sådana fiktioner är Bolag, Stiftelser, Föreningar, Politiska organisationer som Regeringar, Partier och Myndigheter. Dessa existerar egentligen bara i vår tankevärld och på papper - vilket är nedtecknandet av våra tankar och överenskommelser. Dessa är våra skapelser, och därmed underordnade oss människor.

Så om vi alla föddes som fria individer - fria att gå ut i världen och överleva bäst vi kan, så länge vi erkänner andras rätt att åtnjuta samma friheter och inte förtrycker andra, så kan regelverk och "lagar" i våra samhällen bara gälla om de frivilligt samtycks till, eller som tillämpning av självförsvarsprincipen (där en individ eller grupp har rätten att försvara sig mot angripare och våldsmän - vare sig de kommer utifrån eller existerar internt).

Vi har idag en samhällsstruktur som till största del är byggd på olika Fiktioner. Det enda påtagliga i den är egentligen oss människor, som har inträtt i olika roller inom dessa fiktioner. Men några sluga individer har tagit det hela ännu ett steg bort från verkligheten, till vad vi har idag.

Idag verkar stort sett allt inom ramarna av Handel och Sjöfart. På havet så gäller inte samma lagar som på land. Havet är en onaturlig omgivning för människan. När du kliver på ett skepp så underställer du dig Kaptenens styre och beslut. Kaptenen har auktoritet att i ett nödläge ta andras ägodelar och kasta dem i sjön, eller bestämma vilka som skall räddas och inte - ifall det är omöjligt att rädda alla. På havet och på en annans skepp är vi inte längre fria individer, utan är bundna till Kaptenens eller skeppets ägares regler och deras beslut (samma i luften, därav alla kontroller vi måste foga oss i när vi vill flyga någonstans) .

Betrakta gärna våra Politiker som Kaptener och Bankirerna som Ägarna (då de stort sett tillskansat sig ägande eller kontroll över allt). Tills vi tillkännager att vi faktiskt står på torra land och inte annat än tillfälligt vistas på deras "hav", så antas vi stå under deras auktoritet. Men märk väl att detta endast är ett ANTAGANDE. Som så mycket annat i denna värld.

Detta är troligen ett ämne för ett annat inlägg, så låt oss gå tillbaks till detta med kontrakt och lag.

Så människor är jämlikar och sedan allt vi har, är skapat av människor, så måste all kontroll av andra människor (utom i fall av självförsvar) vara frivillig i sin natur.

Vidare så är, vad jag kan se, alla Juridiska Personer också jämlikar. Ett företag är inte överordnat ett annat, såvida det andra inte är ett dotterbolag. De kan gå till rätten under lika villkor för att reda ut en tvist.

Så även om vi agerar i egenskap av vår Juridiska Person (Titel, NAMN I STORA BOKSTÄVER och Personnummer) så gäller regeln om att "Kontrakt är lika med Lag".

Så vad är då ett kontrakt?  Utan att citera sidor av olika kontraktsformer från Juridiska Ordböcker (vilket är något alla borde slå upp och lära sig, samt en bok om kontraktslag) så är i korthet ett kontrakt en överenskommelse, eller lista av överenskommelser mellan två likvärdiga parter som båda bidrar med något av värde till ett utbyte av varor eller tjänster eller lovar att agera enligt kontraktets överenskommelser. Del av ett kontrakt skall vara att den som utför eller bidrar med något skall få något av värde i utbyte, så ersättning är en komponent. Ett kontrakt kan bara ingås i frivilligt och medvetet. Det vill säga, inget tvång eller hot om tvång eller repressalier kan vara en del av kontraktet. Alla faktorer och villkor måste nämnas och vara kända av båda parter. Kontraktet behöver inte vara skriftligt, men i viktiga ärenden är det bäst att ha allt i skrift, så att eventuella tvister kan lösas. Eller åtminstone ha det inspelat. Heder antas också vara en outtalad komponent av ett kontrakt - att man avser att hålla sig till det som överenskommits och inte har några dolda avsikter eller planer.

Om vi nu tittar på "Lag" och punkterna ovan, så ser vi att en lag är en Fiktion - ett Påhitt. Och om alla är "lika inför lagen" (lika inför kontraktet) och är lika i verkliga livet, så kan logiskt sett inte en lag tillämpa eller vara laglig om den inte villigt och medvetet gåtts med på att åtlydas. Liknande ett företags regler för anställda. De anställda gick med på att följa dem när de tog anställning.

Om "lagar" inte vore frivilliga, så är det enda alternativet att de genomdriver ett slags slaveri, där vissa människor bestämmer över andra och har rätten till frukterna av andras möda.

Så hur kan vi "Frihetssökare" använda detta till vår fördel?

Genom att se alla saker som dimper ner i brevlådan eller kommer på telefonen eller andra elektroniska kommunikationsmedel, som ett erbjudande att göra affärer. Ett erbjudande att ingå i ett kontrakt. Ett kontraktserbjudande kan bemötas på flera sätt.

A. Man kan acceptera det och göra vad som krävs (föreslås) eller betala summan avsändaren hoppas på. Detta är hedersamt, eftersom båda parter har agerat i samförstånd.

B. Man kan vägra ingå i kontraktet eller att utföra vad man anmodas göra. Men detta är inte särskilt hedersamt, och kan leda till vidare konflikt.

C. Man kan ignorera det. Detta resulterar oftast i att saken bara blir värre med tiden. I juridiken ses tystnad oftast som medgivande. Om man inte uttrycker sitt ogillande eller sina egna förslag på hur man skall fortskrida, så antas det sista budet vara överenskommet.

D. Man kan ge ett motbud. När man ger ett motbud så har man vänt på pannkakan i förhandlingarna och ens nya kontraktserbjudande ligger nu överst.  Detta kan gå fram och tillbaks tills en överenskommelse nåtts, eller någon tröttnar och ger upp. Det är också hedersamt, i det att man inte vägrat och man är öppen till förhandling.

C. En ytterligare metod som mest är tillämplig i muntliga kontrakteringsförsök, kallas på Engelska "Confess and Avoid" (Erkänn och Undvik).  Detta praktiseras flitigt av Politiker, Domare, etc. Exempel: Röst på telefonen. "Är det här Herr Bengtsson?".  Jag "Vad gäller detta?".  (Jag har på sätt och vis erkänt att det är jag är den han vill tala med, eftersom jag inte sagt "Nej", men avleder med en fråga som kräver svar för att vi skall kunna fortsätta).
Exempel 2: Domare: "Körde du bilen i fråga på den plats och den tid som anges i polisrapporten?" Jag: "Har den här domstolen klara bevis på att jag orsakat någon skada eller fara för liv, lem eller egendom, eller att jag agerade vid den tidpunkten i en kapacitet som faller under denna domstols auktoritet/jurisdiktion?" Om de inte har detta, vad spelar det för roll om "Jag" körde eller inte?
Det ett slags fintande med ord och begrepp.

Den bästa metoden är oftast D.  Såvida man inte gillar vad som erbjuds i A.  En praktisk tillämpning, i en mer eller mindre formell process, beskrivs i bloggartikeln "En relativt enkel administrativ process". Det behöver dock inte vara särskilt formellt. Ett enkelt "Jag accepterar det om ni ______" kan vara nog.
Till exempel: "Jag accepterar att ni kan vaccinera mig/mitt barn, om ni kan visa studier av den allmänna hälsan hos vaccinerade barn, jämfört med ovaccinerade barn som visar att vaccinerade barn är mindre sjuka. Samt garanterar att personligen (med personliga tillgångar) kompensera mig eller mitt barn med fem miljoner kronor för alla skador som nu eller i framtiden visar sig vara ett resultat av denna vaccinering."
Motbudet bör helst vara något man vet att de inte vill göra eller kan göra.

Syftet med den här artikeln är inte att utbilda i tillämpning, utan mer att påvisa att eftersom det system vi lever med inte är riktigt verkligt (del av den påtagliga verkligheten) och är av en lägre ordning än själva människorna, så kan de utbyten som sker inom systemet endast vara frivilliga - oavsett hur mycket systemets tjänare försöker låtsas att så inte är fallet. Oavsett hur mycket de försöker håna eller förlöjliga den som insisterar på att inte underkasta sig. Vill man göra dessa saker så får man bli lite tjock-hudad och hårdnackad. Men se till att du står på den verkliga Moder Jord, utanför deras system. Om du agerar som något inom det så är det som en anställd som vägrar följa företagets regelverk på arbetstid. Du kan anses agera i systemet om du gör något som bara kan göras inom det, som pengatransaktioner, bokföring för din juridiska Person eller registrerat företag, etc. eller identifierar dig med ett statligt eller officiellt ID. Så tänk på vad du gör och hur du agerar.

Ett kontrakt kan, som borde framgå ovan, vara tydligt uttryckt och dokumenterat. Själva kontraktet är inte dokumentet, utan den överenskommelse som dokumentet beskriver.  När två parter kommer överens om något, så har vi ett kontrakt. Vid det här laget kanske inget finns i skrift. Nu så kommer det skriftliga "kontraktet" att utformas, för att uttrycka vad som redan kommits överens om.

Men de allra flesta kontrakt är inte skriftliga. De är underförstådda kontrakt. Dessa är normalt vardagliga saker som att beställa mat på en restaurang, beställa en taxi, köpa en lott, etc. Det antas att alla parter känner till vad för överenskommelse som gjorts, utan långa skriftliga beskrivningar. Vi antar att lottförsäljaren eller lotteribolaget kommer att betala ut en eventuell vinst. Det antas att vi kommer att betala för taxin eller maten och att kocken inte kommer att spotta i grytan, etc.

Det gamla talesättet att "Handlingar talar tydligare än ord" är i högsta grad i effekt när det gäller olika kontrakt. Så mycket att i en hyrestvist så får ofta en hyresgäst rätt om det visar sig att det han förstod att hyran var, inte är samma belopp som stod i kontraktet. Om han eller hon faktiskt betalade vad som förståtts att hyran var och värden inte vägrade beloppet.

En ytterligare sak som bekräftar vad jag påstår här, är denna gamla laga grundprincip från Romartiden:

"Consensus facit legem. Medgivande skapar lagen. Ett kontrakt är lag mellan parterna, vilket endast kan komma i kraft genom medgivande."

Jag hoppas att detta varit till hjälp och att du kommer att vara mer på din vakt och inte tro på allt som påstås från dem som arbetar för systemet, och att du nu kan kontra deras kontrakterings-försök på ett effektivare sätt.

Gordon Hall av den tidigare gruppen "Creditors in Commerce" gav ett bra föredrag om detta. Deras hemsida har tagits ner, men här är en länk till han föredrag:  https://1drv.ms/u/s!ArFlBUmNXhH4ae_565iFbRu0tkE?e=eh2ccp
Ladda ner och lyssna. Det ger massor av exempel.

Jag hoppas att du, som jag, finner tillfredsställelse i varje liten seger vi kan säkra, och att du använder detta för att befästa din egen suveränitet.

Kent