Det finns ett ord som vi skulle kunna säga har förlorats,
när det kommer till våra inneboende rättigheter och hur
vi idag lever i detta samhälle.
Kanske intalar vi oss själva att så inte är fallet. Kanske några få av oss faktiskt vågar använda ordet i fråga i dessa sammanhang, men de är i så fall en försvinnande liten minoritet - och de betalar ofta ett högt pris för att göra så.
Så, vad är då detta ord som de som styr vårt samhälle inte vill höra och som de flesta drar sig in i det längsta för att använda när de har med dessa höga herrar och damer, eller deras underhuggare, att göra?
Jo, det är ordet NEJ!
Jag hörde en gång för länge sedan att en undersökning gjorts där man frågat en massa människor om hur de uppfattade sina rättigheter i förhållande till olika institutioner.
Det visade sig att det stora flertalet ansåg att de behandlades över lag med respekt och värdighet när de hade med olika företag eller privata institutioner att göra, men att de kände sig maktlösa, rättslösa och sågs ner på, när de hade med statliga och offentliga myndigheter att göra, om de hade ett problem eller klagomål.
Vad det meningen att det skulle vara på det viset?
Vad är syftet med “det offentliga”?
Skapade människan offentliga institutioner för
att tjäna, skydda och bistå folket, eller
skapade vi dessa dessa institutioner så att vi
skall vara tvungna att tjäna, finansiera,
skydda och lyda dem?
Kanske skapades de av individer som önskade
mer makt och kontroll, men som förstod att om de
öppet förklarade detta, så skulle folket inte
samtycka, så de sålde dessa institutioner till oss
med vackra visor om hur politiker och offentliga
tjänstemän var där för att bevaka och skydda
enskilda individers och folkets intressen.
Eller kanske skapades de med en uppriktig avsikt att hjälpa och bistå, men de blev med
tiden infiltrerade av Sociopater och Psykopater som sakta men säkert omvandlade våra
offentliga institutioner till parasitiska kontrollapparater som istället för att vara en kraft
för det goda, har blivit motsatsen.
Båda förklaringarna skulle kunna duga till att förklara hur i svunna år, den offentliga
sektorn var mindre påträngande, totalitär och diktatorisk, och istället verkade göra bra
och nödvändiga saker i samhället.
Som till exempel, poliser som faktiskt jobbade mest med att lösa riktiga brott begångna
av kriminella mot hederliga arbetande och skattebetalande medborgare, istället för som
nu, mer och mer göra som dessa brottslingar och råna vanligt folk, genom att utge böter
för alla möjliga överträdelser av de tusentals regler de hittat på "för allas vår säkerhet".
Vi behöver stå upp och säga NEJ till att vara som en bankomat för statens och
kommunernas penningbehov.
Vi behöver säga NEJ till myndigheter som lägger sig i allt möjligt som de inte har med
att göra, i våra liv, våra hem och på vår mark.
Vi behöver säga "NEJ det räcker nu" till saker som planerad tvångsmedicinering,
vaccinpass, åsiktsregistrering, massinvandring, etc. etc.
Det räcker inte med att några få gör detta heller, men de kan sätta en boll i rullning
så att fler vågar följa i deras fotspår.
Hur gör man då detta?
Genom att ifrågasätta allt.
Genom att kräva att de bevisar sina påståenden med tillämpliga lagar.
Genom att ställa frågor som kastar sanningens ljus på vad de håller på med.
Här är några av frågorna från artikeln Kluriga Frågor här i bloggen:
Vem skapade mig, Staten eller Naturen?
Vem skapade Staten, Människan eller Naturen?
Vem är mest överordnad, skaparen eller skapelsen?
Är jag en människa?
Föddes jag fri eller som slav?
Om jag inte är en slav, hur kan någon vara min herre?
Är vi inte alla födda med lika fri- och rättigheter?
Om så, hur kan någon hävda auktoritet över en annan?
Kan någon auktorisera en annan att göra något han/hon
själv inte har rätt att göra?
Om inte, hur kan Staten som hävdar att den fått sin makt från folket, ta barn från sina
föräldrar, ta 2/3 av de pengar vi tjänar, hota oss om vi inte ger dem dessa pengar eller
skicka soldater till fjärran länder för att döda människor som inte utgör någon hot mot
svenskar?
När det gäller de lagar och
regelverk de hänvisar till, ta
en ordentlig titt på dem.
Ta reda på vad för definitioner de
använder för nyckelord i dessa
texter och vad de säger att
de betyder, och gör samma sak
med ord du stöter på i dessa
definitioner.
Med största sannolikhet finner du att
saker och ting inte är vad de sägs
vara och att orden inte
betyder vad vi tror de betyder.
Använd detta till ditt försvar eller
för att anmäla dem för passande brott
eller tjänstefel.
Ofta säger lagen de hänvisar till, inte ens vad de påstår att den säger - för de har
aldrig läst den, utan säger bara vad de blivit tillsagda att den säger.
Världen är full av "Orderföljare".
Kräv att de bevisar att lagen ifråga tillämpar på dig i den situationen och i den kapacitet
som du agerade i, vid tillfället i fråga.
Om du i det förflutna, med ansökningar eller handlingar, frivilligt har gått med på att
följa dessa saker, så kan du alltid upphäva detta genom att förklara att det var ett misstag
eller att du agerade på felaktig information som du givits. Gör detta till berörda instanser
i ett skriftligt tillkännagivande där du skriver under och har det bevittnat av två
oberoende vittnen.
Mycket av den här bloggen handlar just om detta att befria sig från olika kontrakt
vi medvetet eller omedvetet ingått i, så att vi kan leva mer oantastat.
I slutet av den här artikeln har jag några förslag på andra artiklar som kan vara av
värde här.
Ditt liv är ditt eget.
Du är en produkt av Moder Natur eller något Gudomligt, inte av Staten.
Du äger dig själv.
Du är inte en slav.
Om du inte är en slav, så måste all samverkan med andra människor och deras fiktioner
vara baserad på medveten och frivillig samverkan.
Du är inte namnet i ditt pass eller ID - det är namnet på den avatar (juridiska person)
som du använder för att verka inom det fiktiva kommersiella samhället vi skapat.
Namnet re-presenterar dig i den "verkligheten". Det är ett verktyg du givits, så att du
som en livs levande människa har något du kan använda för att göra affärer etc. inom
eller genom fiktionernas värld. Du agerar bara tidvis i egenskap av denna person.
Du är den med högsta auktoriteten när det gäller den - för utan dig kan den inte
existera.
Du är en suverän privat människa.
När du har din person i en röstlängd och röstar, så har du givit korrupta politiker
fullmakt att agera i ditt ställe och att missbruka den makt du överfört till dem.
Anlitar du en advokat, så ger du denne/a fullmakt att tala och agera i ditt ställe,
och i Rättens ögon är du då bara ett omyndigt barn som inte har någon talan.
Så använd helstinte advokater.
När du tar anställning, så ger du upp din medfödda suveränitet och ditt
självbestämmande, under vissa schemalagda timmar, i utbyte mot lön och vissa
förmåner. Detta enligt ett kontrakt som båda parter godkänner och skriver under.
I kontraktet nämns också hur anställningen kan sägas upp.
Men har de detta när det gäller ditt förhållande med Staten? Får du ersättning för att
göra vad Staten vill att du gör, eller antar de att du gått med på att göra det gratis?
Har du ett schema för när du är skyldig att göra vad Staten vill, och har du ett sätt för
att säga upp dig i dessa "skyldigheter"?
Låter det inte lite som om de försöker förslava oss?
OK, jag tror det räcker för den här gången.
Glöm inte att använda det där ordet - NEJ!
Här är vad jag föreslår att du läser för att få
ett bättre grepp om det här ämnet, om du inte
är väl bekant med detta redan:
Så blev du till en slags slav.
Beskriver hur vi hamnade där vi nu sitter
och ger olika förslag på hur vi kan börja
slingra ossur våra bojor.
Förklarar varför frågor är ett så bra vapen i dessa
sammanhang, och ger ett antal viktiga frågor som
borde ge "Samhällets Väktare" lite huvudvärk
eller åtminstone en ordentlig tankeställare.
Om du inte redan är väl insatt i skillnaden mellan dig själv och namnet i ditt pass
eller ID, samt hur detta påverkar dig var dag, livet igenom, läs denna min första
artikel i denna blogg.
Behandlar vad vi i grunden är och hur detta påverkar våra förhållanden med
varann och med de fiktioner vi har hittat på. Ger en bra metod för att tas med
"kontraktsmässiga erbjudanden" (läs krav på pengar eller åtgärder) som vi
helst vill avvisa.
Om du lär dig detta och en del av referensmaterialet i dessa artiklar, så kommer du att
ha en bra grund att stå på och en mycket bättre chans att hålla din position när
myndigheterna kommer.
Lycka till.
Kent
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar